deptford goth

nu kommer ett litet musikinlägg igen, kände att det var dags, speciellt nu när jag har deptford goth, eller daniel woolhouse, att visa. en man som jag hittade för inte så länge sen alls faktiskt, han har precis släppt en ny singel och jag är helt tagen. union, som den heter, är fylld med känslor och jag kan inte göra så mycket mer än att bara lyssna, blir som paralyserad av de perfekta tonerna och de mjuka instrumenten som jag tyvärr inte kan sätta ord på. jag ordsätter inte låtar i musikaliska begrepp, jag ordsätter dem med känslor, för herregud vad det är mycket känslor i dem hela tiden. under tiden jag har skrivit detta har jag lyssnat om på union tre gånger, no man en, life after defo två och talk en. för att inte glömma de andra låtarna som jag lyssnade på innan. de håller en sån hög klass och har ett sånt mått av perfektion att jag bara måste stanna mitt i allt jag gör och skaka på händerna och sätta dem för ögonen och blunda.

den artonde mars kommer han ut med en ny skiva, tills dess får jag och ni hålla tillgodo med vad som finns, en EP och två singlar, och det är väl ändå helt okej med tanke vad man får.

Union - Talk - Life After Defo  - No Man